Fredagsnöje

Det blir inget party här inte, jag ska ägna kvällen åt att förbereda värdens mest pinsamma föredrag till skolan på måndag.
Vi har blivit indelade i grupper som fått vars en bakterie eller ett virus att berätta för de andra om. Medan de andra fick hepatit, stafylokocker och borrelia drog min grupp nitlotten och ska berätta om gonokocker, eller med ett annat ord gonorré! Jag drog givetvis ytterligare en nitlott och ska berätta om symptomen, det vill säga flytningar med mera. Jag har seriöst börjat fundera på om jag verkligen vill bli sjuksyrra…!
Jag har efter drygt sex år som linedance instruktör fortfarande fruktansvärt svårt att prata inför en grupp människor utan att ha ryggen mot dom, och då är det bara stegkombinationer jag förmedlar där!
Jag blir nästan lite sugen på att titta på sällskapsresan, kommer ni ihåg Sven Melanders t-shirt? ”ikväll får 107 svenskar gonorré”. Eftersom jag bara har symptomdelen av föredraget vet jag faktiskt inte hur många som kommer skaffa sig gonokocker ikväll…

Dyrt att åka tåg...

Jag försökte köpa tågbiljett mellan halmstad och helsingborg till lillejulafton, det var dyrt! jag var tvungen att ta ett foto på dataskärmen som bevis:

.

Det skulle alltså kosta mig 43 kronor extra om jag vill sitta (det vanliga priset), det underliga är att det skulle kosta 3064 kronor extra om jag inte vill reservera en sittplats! Haha jag tror jag sitter...

...Nu är det vinter, nu är det vinter, men snön ligger ej kvar...

Nu har första snön fallit i halmstad och jag kan konstatera att den är väldigt lik den skånska snön;

På morgonpromanaden knastrar det härligt under sulorna och allt är ljust och fint medan det på eftermiddagspromenaden plaskar under (och i) skorna och den lilla snö som är kvar börjar redan bli grå...

.

Det har rullats snögubbe där jag bor:

Jag vet inte om det syns så bra på bilderna men antingen är det önsketänkande utbytesstudenter som har rullat gubben eller så lider herr snöman av ett grymt pungbråck!

En kväll på dansbanan

(Jag är medveten om att det låter som jag är 93 år gammal, det är därför jag bloggar så kapar jag iallafall ett par år?).
Jag var väldigt skeptisk till att åka dit idag eftersom jag knappt fick dansat någonting förra gången, men när alternativet var att tentaplugga inför lördag så var valet enkelt…
Det var bara 5 tjejer eller något sådant över idag (kors i taket) så jag dansade nästan hela kvällen och blev faktiskt ganska svettig (dock var svetten på framsidan och de fem fingrarna ovanför BH-bandet inte min svett…).
Jag hittade en trevlig kille som jag har pratat en del med under hösten och var nästan redo att lägga in en stöt när han börjar prata om sin flickvän :/ (så var det nerlagt). Men lite tuttetafs blev det ändå! Jag dansade med en annan kille (eller man heter det kanske), vi lyckades dansa helt fel båda två och när han sökte min hand lyckades han av en olyckshändelse grabba tag i något annat.. (dom ”små” vännerna flaxar ju rundor lite överallt där nere). Mannen blev dock förlåten några varv senare när jag lyckades smälla min näsa i hans (vet inte riktigt hur jag lyckades med det?).
Det är nog tur att det är juluppehåll i några veckor nu…

Kan man installera en USB-port i hjärnan?

Jag börjar få sår på mina pekfingrar (det börjar bli dags att lära mig skriva ordentligt på datorn..).
Jag håller på att skriva rent mina föreläsningsanteckningar i lärosyfte eftersom jag har tenta i anatomi och fysiologi på lördag. Jag känner mig fruktansvärt stressad inför denna tenta (eller om jag ska använda mig av min nyinlärda kunskap så lider jag av ett kraftigt sympatikuspåslag).
Jag har 70! tätt skrivna A4 sidor att skriva rent och lära mig och till det kommer cirka 200 latinska termer.
Jag har en liten ide om hur jag ska klara tentan; eftersom jag skriver den på lucia tänkte jag ha glitter i håret och på varje litet glitter har jag en pyttefusklapp… tror ni det fungerar?
Nu ska jag vila min stackars överfyllda hjärna (encephalon) på kudden i några timmar och låta epithalamus utsöndra lite melatonin så jag kan sova…

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Malin, så då kör vi...

Regler:
Publicera reglerna på din blogg.
Svara på sex 8-sakerna.
Meddela de utmanade på deras bloggar.

8 favoritprogram:
(ja, om jag hade ägt en TV hade jag följt):
Grey's anatomy
Men in trees
Svensson Svensson
Robins
Sex and the city
Ööö, vad går det mer på TV nu för tiden?

8 Saker jag gjorde igår:
Pluggade
Försökte uttala "tractus spinothalamicus lateralis"
Var på gymet
Fösökte komma ihåg vad "tractus spinothalamicus lateralis" är för något
Bakade scones
Åt scones
Tittade på "The Bourne identity"
Blev imponerad när "Matt" överlevde ett fall på X-antal våningar genom att ta med sig en tjockis i fallet och att han hann med att skjuta en "badguy" rakt i pannan mitt i fallet...

8 saker jag ser fram emot:
Min nya lägenhet (som jag flyttar in i 2/2)
Att snart få sova i min egen säng
Nästa dans
Att min anatomikurs snart är slut
Att shoppa stövlar (fick presentkort av mina dansare och styrelsen som avtackning)
Att ta en promenad i stan med mina nya stövlar :)
Hmm, kommer inte på mer just nu...

8 favoritrestauranger:
Café annorledes
Kyoto sushi
Lai Lai
Vad ska jag säga, studenter äter inte så mycket på resturang...

8 saker på min önskelista:
Lottovinst (fast då måste jag kanske köpa en lott först...)
En resa (eller tre)
En man
En bil
Gratis bensin och försäkring på bilen
Flyttgubbar till den 2/2
Godkänt på min anatomitenta om två veckor
Fotografiskt minne

8 personer jag utmanar:
Jahadu, men nu har inte jag 8 bloggande kompisar som inte redan fått denna utmaning från någon annan...

Julstämning

Ja nu börjar den infinna sig.

Men den kom inte med kylan eller den första snön...

Den kom inte med att julskyltningarna börjat dra igång eller att gatorna pryds med julbelysning...

Inte heller kom den med julmusiken som börjat sändas på radion eller med att gymet helt plötsligt har blivit överfullt...

Nej, för julstämningen kom med långkalsångerna!

En tripp till jourläkarcentralen

Efter att ha rest mig upp lite snabbt i förmiddags började rummet snurra (så långt inget konstigt), jag tog tag i sängen (våningssäng) och sedan svartnade det för ögonen. När jag blev medveten igen stod jag kvar vid sängen och ryckte och skakade okontrollerat med tungan hängande ute i några sekunder innan jag blev ”vanlig” igen.
Precis denna förklaring gav jag till sjuksköterskan i luckan (samma som fick månadens sista pengar av mig), fem minuter senare kom det fram en annan sjuksköterska och frågade mig om jag ville ligga ner en stund eftersom jag hade svimmat tidigare? Lost in translation? (Från skånska till halländska!).
I väntrummet fick jag sedan sitta och tänka över mina synder ett par timmar innan det blev min tur (givetvis hade jag glömt ta med mig en bok). På två timmar kan man komma på massa spännande diagnoser att skrämma upp sig själv med (speciellt jag, den självutnämnda världsmästaren i pessimism), allt från epilepsi till hjärntumörer (jag tittade på himlen kan vänta igår, i efterhand inte så himla smart…)
Lite förvånad blev jag när jag kom in till läkaren som tog EKG, frågade om smärtor i magtrakten och domningar i armarna, ställer man inte sådana frågor vid misstanke om hjärtinfarkt? (Jag funderade ett tag på om jag skulle testa min knäreflex på hans smalben, jag är faktiskt bara 24!, men bestämde mig för att låta bli).
Resultatet av doktorn blev till slut att jag är frisk som en nötkärna förutom att jag lider av lite högt blodtryck (för det är ju inte normalt hos en person som har spenderat de senaste två timmarna åt att skrämma upp sig själv i väntrummet?).
På vägen hem ställde jag min egen diagnos, att jag har pluggat för mycket, så jag cyklade inom affären och köpte mig en påse godis innan jag cyklade hem och tittade på dobidoo på datorn.

Jag, sprinter på elitnivå...

Jag trodde jag var i god tid när jag kom till stationen en dryg kvart innan mitt tåg skulle gå. Jag blev varse om att så inte var fallet när jag upptäckte att det stod 37(tusen) personer före mig i ”biljetthämtarkön”! Med en minut kvar tills att tåget skulle gå var mannen framför mig i kön barmhärtig nog att låta mig gå före medan han glatt skrockade att det inte fanns en chans att jag skulle hinna. ”Var god vänta, biljetterna skrivs” kunde jag läsa på den hånleende automaten.

Jag ställer mig i startpositionen, borrar ner huvudet mellan axlarna, slår mig på låren som Kajsa Bergquist, tar fram Christian Ohlsson blicken, adrenalinet flödar…

När konduktören visslar i sin pipa sliter jag biljetterna ur automaten (som är den långsammaste apparaten jag någonsin stött på) och rusar, bort till övergången; över första spåret, under bommen, (ett snabbare val hade varit att ta ett Kallur-skutt men alla som känner mig förstår att det hade slutat på sjukstugan med minst tre brutna ben), över två spår till, under nästa bom för att slutligen slajda in genom de stängande dörrarna likt en baseballspelare mot sista basen (fast kanske inte fullt så glamoröst).

Visst är det ironiskt att just den där gången när man behöver det som allra mest är SJ inte en enda minut försenad…

Hårresande...

Ibland undrar jag om min mor hade en affär med Cosmo Kramer på 80-talet? I så fall har jag ärvt hans hår! Precis såhär ser mitt hår också ut:
Eftersom det blåser som F*N idag såg jag ut som Kramer också när dörren blåste upp och jag flög ut...

Tre och en halv timmar och 20 papper senare var jag den andre som lämnade tentasalen

Undrar vad jag missade som alla andra skrev? (De var redan inne på sina 35e papper eller något när jag gick därifrån).
Jag har verkligen ingen aning om hur det gick, flummigare tenta än såhär får man leta länge efter… En av frågorna var till exempel:
”Synsätt på hälsa kan utgå från olika perspektiv såsom hälsa som funktionsförmåga, hälsa som något annat än frånvaro av sjukdom och hälsa som livskvalitet. Reflektera över innebörden ge exempel på hur de kan relateras till en patientsituation”.
Det är kanske inte så svårt att reflektera över dessa begrepp men det är svårt att fånga in just de där nyckelbegreppen som Fröken Flum Flum söker efter. Det var väl därför som alla andra skrev 125 papper var, för att vara säkra på att a fått med rätt saker där i mitten någonstans.
Det blir alltså till att äta ångestdämpande medicin nu i 15 dagar innan jag får resultatet. (Jag har redan bokat in den 20 december preliminärt för en omtenta, men det hade varit väldigt skönt att få slippa..)
Ikväll ska jag ta mig en öl (eller tre) för att dränka mina sorger (och för att i efterhand fira min 24:a års dag som var igår (dagen innan tentan såklart, fin timing det..).

Som tur är syns jag inte så mycket...

http://www.youtube.com/watch?v=lVBhBeiepvQ

Men såklart är jag mitt i bild när jag tappar bort mig totalt i slutet!

Hur är det möjligt att behöva fyra par skor på två dagar?

Jag ska till Uddevalla imorgon på Swedish linedance Masters. Fredag kväll är det fest och på lördag är det tävling. Just nu håller jag på och packar och är alltså uppe i fyra par skor. Eftersom jag ska tävla behöver jag mina tävlingsboots och för att ha något att alternera med när fötterna blir sura har jag även packat ner mina danssneakers. På bootsen är det mockasula och på mina sneakers är det kanvassula, jag kan därför inte gå utomhus med dessa så jag kommer att ha mina jympaskor på mig när vi åker dit. Sen var det ju det där med festen imorgon kväll… så fick stilettstövlarna också följa med...

Söndagsaction

Jag håller varje söndag en linedance kurs i Helsingborg och tack vare den täta (haha) SJ trafiken spenderar jag varje söndagskväll en dryg timme på att vänta på tåget hem. Det brukar bli lugnt och skönt med en bra bok på en bänk, men inte denna söndag…
Jag fick som vanligt skjuts till stationen av en på min kurs men denna dag kom vi bara halvvägs innan jag helt plötsligt såg en lyktstolpe komma flygande runt 150 meter framför bilen. Då var det en bil som hade kört ner stolpen och fortsatt upp en bra bit på mitträcket. Som tur var hade ingen i bilen blivit fysiskt skadad men föraren var rejält chokad. När jag kom fram till bilen rann det olja längs marken så jag bad henne att gå ur bilen och bort till trottoaren. Min ”chaufför” hade under tiden ringt polisen så vi stannade för att vänta på att de skulle komma. Under tiden frågade jag tjejen som hade kört bilen hur det hade gått till och hon berättade att hon hade klappat hunden…! För att göra saken ännu bättre var där körförbud på bilen…! Det värsta av allt var att hennes pojkvän och kompis, som hade åkt med i bilen (som ägdes av pojkvännen), gick därifrån båda två innan polisen kom dit och lämnade alltså sin flickvän och kompis helt ensam i sitt chocktillstånd. Jag hoppas att hon gav pojkvännen en rejäl lusing för det när hon kom hem!
Efter att ha redogjort för polisen om vad jag sett och lämnat telefonnummer och allt sådant kom jag i alldeles lagom tid ner till tåget.

Även om tiden gick betydligt fortare på det här viset så föredrar jag nog action i bokform resterande söndagkvällar!

Nästan 17 kvadratmeter

Rena rama herrgården alltså! Jag har lite svårt att vänja mig vid min nya bostad och tänker därför ge er en liten beskrivning av den så ni kan lida med mig…
Mitt sovrum/kontor/garderob/förvaringsyta är 2.04 meter långt och 2.80 meter brett.
Köket är aningen mindre och saknar skåp till matvarorna så de får stå på hyllor längs väggen. Ugnen (jajamensan, visst finns det en ugn) är stor som en liten mikrovågsugn.
I mitt badrum (som är inräknat i de nästan 17 kvadratmetrarna) finns både toalett och dusch. När jag ska duscha drar jag helt enkelt draperiet om mig och vasken, sen kan jag vinka på mig själv i spegeln under tiden jag duschar.
I knutpunkten av alla dessa rum i min herrgård har jag en liten liten hall/städskåp.
I sex veckor har jag levt utan TV (det finns helt enkelt inte plats), men det är faktiskt inte så jobbigt som jag trodde att det skulle bli. Det jag saknar mest är nyhetsmorgon till frukosten.
Det var några dagar sedan jag själv kröp rundor med en tumstock (mmm, en sådan har jag!) och mätte min stuga som jag trodde skulle vara 21 kvadratmeter. När jag fick fram det riktiga måttet låg jag kvar på golvet och vred mig i ett hysteriskt skrattanfall. Grannarna måste ha undrat vad jag är för ett pucko (för ja, här är extremt lyhört också, jag vaknar med magknip varje morgon för att jag inte ens vågat släppa en fjärt på natten för det skulle väcka hela kvarteret).
Men, det är grymt skönt att ha allting jag behöver inom cykelavstånd så det får fungera så länge.

XX

Ja då var det bevisat en gång för alla att jag absolut tillhör det kvinnliga släktet! Min egenhändiga lösning på ett stinkande köksavlopp var att spreja hårsprej i vasken för att slippa stanken.
Innan jag gjorde detta öppnade jag faktiskt vaskskåpet och tittade lite (utan att röra) på vattenlåset (tror att det heter så) och konstaterade med rynkad näsa att rörmokaren (som skulle komma idag för att byta en packning i kranen) fick ta hand om det också.
Detta hade varit en suverän lösning om det inte hade varit så att rörmokaren inte kom idag som han lovat. Jag hoppas att han kommer denna veckan i alla fall, annars måste jag införskaffa en lite billigare sorts hårsprej än min nuvarande dyrgrip från frisörsalongen.

Dansband

Jag såg en liten bit av en diskussion på kanal lokal när jag var hemma i Skåne i helgen. De diskuterade det nya tv-programmet ”dansbandskampen” som kommer i oktober. Programmet blev totalsågat av alla gäster i studion. En påstod att det inte finns någon publik för den typen av musik, i alla fall inte i något storstadsområde. Annan berättade att det faktiskt spelas dansband på far i hatten i Malmö ibland ”jag lovar, jag har sett det själv, min mamma har till och med varit där en gång” bedyrade killen i panelen. Jag, som faktiskt gillar ”kasedans” och dansband, kände mig lite som en bonnig cirkusartist efter att ha lyssnat på alla deras fördomar. Till er som aldrig varit ute och dansat till dansband föreslår jag att ni ska ta en buggkurs och bege er ut på golvet och dansa, det är faktiskt riktigt roligt. På fredag spelar black Jack i parken i Halmstad, då ska i alla fall jag koppla av plogen från traktorn och köra ner…

Snörvel och snyft

Min ”hälsa på Skåne” helg blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det började med att jag var alldeles genomförkyld och febrig. Det var dock väldigt klent i jämförelse med vad min mormor råkade ut för. Hon har lega på intensiven sedan i onsdags. Det såg riktigt illa ut ett tag men det verkar som att läget har stabiliserat sig en aning nu. Det blev alltså inget bokmöte i Landskrona för mig i söndags, jag som hade sett fram emot att träffa tjejerna. Helgen bestod mest av snörvel i soffan och snyft på lasarettet. Lagom till att jag skulle hålla min linedance kurs på söndagkvällen hade min allergi också lyckats slå till så mina ögon var alldeles uppsvällda, för allt det andra räckte tydligen inte… Förkylningen har i alla fall släppt nu så jag har kunnat vara ute och dansa tidigare ikväll. Nu ska bara mormor bli frisk igen så blir allt bra!

Plugg träning och så lite fest...

Jag blev godkänd på mitt etikseminarium i måndags, woohoo, jag var såå nervös inför, hade ingen aning om vilken nivå läraren förväntade sig.
Då är det bara att plugga vidare inför vårat case seminarium på måndag, ojojoj. Jag har aldrig pluggat så mycket som jag gör nu, fast det är ändå roligt och jag är motiverad.
Jag har träffat ett gäng riktigt härliga människor här uppe (och har redan hunnit dela en bag in box med några av dom, ojojoj).
Det har inte blivit speciellt mycket träning (typ ingen) på hela sommaren och jag mitt nöt skuttade in på friskis 90 minuters boxpass igår, snacka om kickstart, kan knappt röra mig idag...
Jag funderar på om jag ska skutta (alternativt linka om jag går på spinning på måndag) iväg till en gammaldanskurs på tisdag kväll och se hur det är. Jag har inte riktigt bestämt mig, jag måste ju gå dit själv och då blir det jobbigt om det bara är en massa pensionärer där (för det har jag provat i Hasslarp en gång för några år sedan).
Imorgon ska det bli kräftskiva på gården där jag bor. Jag är lite rädd för att det ska bli lite för mycket fylla med tanke på att det bor en hel del nyss hemifrån flyttade 18 åringar här, men eftersom det kommer att pågå precis utanför mitt köksfönster kan jag lika bra vara med och i så fall gå hem om det blir jobbigt.

Halmstads stadsbibliotek

Detta är min absoluta favoritplats när jag ska plugga!

Ny i stan

Då sitter jag här i min lilla stuga i den lilla staden där jag inte känner en kotte. Jag anmälde mig till en buggkurs för att få dansa och lära känna lite Halmstadfolk, men självklart måste man anmäla sig i par för att vara garanterad en plats. Det är ju typiskt att jag går en utbildning med i stort sett enbart tjejer (visserligen finns det ett par stycken killar men att hoppa på dom andra dagen på kursen och dra med dom till dans hade nog skrämt livet ur dom stackarna).

Jaja, nu har jag i alla fall lite mer tid att ägna åt min ”etik i basal omvårdnad” (kapitlet som handlar om att vara du med ett träd är extra intressant…) hip hip hurray…

Nybliven Halmstadbo

I söndags flyttade jag in i min stuga i Halmstad. Jag blev nästan lite tårögd när jag steg innanför dörren, fast tyvärr var det inte glädjetårar. 21 kvadrat är väldigt litet. Att där inte var städat när jag flyttade in gjorde inte direkt saken bättre. Men nu när jag har städat diskat, fått toaletten lagad och satt in mina egna saker känns det ändå ganska bra. Många saker är faktiskt bättre här än i Billesholm. Jag cyklade de tre kilometerna till Willys och handlade idag och tänkte på den milen jag hade behövt köra bil för att handla om jag hade bott i Billesholm. Och att cykla 2,5 kilometer till högskolan är betydligt skönare (och billigare) än att köra bil två mil till jobbet. På kvällen tog jag en promenad längs den flera kilometer långa stranden och konstaterade att jag nog kommer att trivas väldigt bra i Halmstad, mina 21 kvadratmeter till trots.

Du kan glömma dina ensamma stunder…

Ojojoj, jag trodde för ett tag att Vin (som i Vin Diesel) hade gått sönder. Som tur är var det bara ett lättåtgärdat kontaktfel, phew. Det var otäckt likt originalen att bara lämna in sådär mitt i allt ihop. ”Du kan lita på teknikens under” sjunger Nisse. Mellan raderna får du läsa in ett visst mått av händighet, på det ena eller andra sättet…
Okej, okej, jag vet, det är dags att skaffa ett original i stället, ska jobba på det. Vin saknar ju faktiskt en del färdigheter, kopior är ju inom alla avdelningar lättare att få tag på än originalen men de håller sällan måttet i det långa loppet.
Visste du förresten att Vin Diesel egentligen heter Mark Sinclair Vincent?

Perfekt placering av bajamajorna på Helsingborgsfestivalen!

Framtidsångest forts...

För två minuter sedan skrev jag under min avskedsansökan på jobb. Nu var det alltså tydligen bestämt att jag ska plugga. Jag har beslutat mig för att det ska bli Halmstad. Jag har redan fått en bostad, en liten stuga vid havet. Jag flyttar i mitten på augusti. Beställde kursliteratur för 2114! kronor igårkväll. Ska skriva över lägenheten i Billesholm på min syster i veckan.

Nu ska jag låsa in mig på toa och hyperventilera i en kvart!

Framtidsångest

Tjejen som är livrädd för allt vad förändring heter och blir hypernervös när saker och ting inte är välplanerade har kommit in på högskolan i Halmstad! och inte i Lund som hon hade planerat.

I Lund känner hon till boendeformer och hyror, hon har viss orienteringsförmåga och om boendet tar tid att skaffa så har hon pendelavstånd.

I Halmstad tappar hon orienteringen så fort hon rundat sin första husknut. Hon har inte ställt sig i bostadskö i tid och det är inte något vettigt pendelavstånd.

Aaaaarg. Vad ska hon göra?

Hon står som första reserv i Lund tack vare ett skapligt högskoleprov men ska hon verkligen tacka nej till Halmstad för att eventuellt komma in i Lund? Tänk om ingen tackar nej!

Fortsättning följer…

Hata ansvarslösa hundägare!

En Amstiffs verk:

Det blev många stygn på stackars vippe efter flertalet hugg mot hals och nacke.

Härmed utfärdas en varning…

…För mig! Jag kör tillfälligt runt i en automatväxlad bil på jobb. Detta innebär panik så fort jag närmar mig en korsning eftersom jag varken hittar koppling eller växelspak.
Jag har ju då uppenbarligen aldrig kört automatare förr. Intelligensen sattes på prov så fort jag startat bilen, för hur lägger man egentligen en bil utan växlar i växel? Jag hittade en spak vid ratten som jag tänkte borde användas men hur jag än drog och slet flyttade sig inte spaken en millimeter. Av en slump råkade jag stampa på bromsen samtidigt som jag slet i (växel)spaken och då funkade den såklart (ganska logiskt när man tänker efter). Problemet var bara var jag skulle sätta spaken, i displayen (som inte sitter framför ratten som den brukar) står det:
P R N D B. What? Jag fattar ingenting! Alltså dags att tänka igen, och trög som jag är ibland tänkte jag att B borde betyda back (för Toyota tillverkas väl i Sverige?). Efter att nästan hälsat på rabatten framför mig fattade jag ju att det är R (reverse) jag ska använda såklart. Efter att famlat efter handbromsen (som det inte finns någon på automatare) lyckades jag köra iväg. När jag nu återupptäckt det engelska språket kom jag också på att P är park och D är drive, men vad N och B står för har jag fortfarande inte en aning om.

På kopplingens plats sitter det en lustig liten grej, en pedal som det står ”push start stop” på, Intressant tycker jag (jag hat givetvis testat den, klåfingrig som jag är, men jag vet inte riktigt vad som hände…).
Alltså, för att återgå till varningen: om du ser en vit Toyota närma sig en korsning i Helsingborg: Var försiktig!

Optimistshopping

Jag inventerade min garderob idag. Detta är roligt eftersom jag är tjej och vi tjejer gillar kläder (ja, jag tänker generalisera allt vad jag kan för att inte se allt för patetisk ut!). Inventeringen var lika rolig som den brukar vara tills jag kom fram till byxbeståndet. Jag har minst fem par byxor som är jättesnygga och hade suttit perfekt om jag hade gått ner tre eller fyra kilo.
Varför har då alla kvinnor (ja, generalisering igen) den där underliga optimisthyllan i garderoben med kläder som inte passar? Svaret är optimistshopping!
Väl i provrummet inbillar sig kvinnan att hon faktiskt inte är så tjock egentligen, det är bara det att magen är menssvullen, att hon var på kakkalas hos farmor dagen innan, eller att hon haft en förkylningsperiod då hon inte kunnat träna lika mycket som vanligt. Två veckor senare när kvinnan vill ha på sig sina nyinköpta byxor inser hon att de har krympt sedan hon köpte dom, att expediten bytte ut dom till en mindre storlek när hon inte såg eller att hon numera har en tvåveckors menscykel.
Svaret kan för vissa (män) tyckas enkelt, det är ju bara att gå ner de där tre eller fyra kilona. Det är ganska lätt, jag har sett flera stycken klara av det flera gånger. Problemet är att de går ner samma kilon hela tiden. De lever på nutrilett, cambridgesoppor, vattendrivande teer, knäckebröd eller något annat spännande inför varje gång de vet att de vill ha på sig det där plagget. Väl i plagget plockas chokladen, kakan, glassen eller (och) chipsen fram och cirkeln är sluten! Jag tänker avsluta min inventering på traditionsenligt sätt, genom att tillsvidare förtränga optimisthyllans existens, ser jag inget problem så finns det inget!

Hur njuter stadsbor av sommaren?

Ja, jag vet att Billesholm för många anses vara på landet men om man är uppvuxen i Döshult är Billesholm rena storstaden.

Igår vid lunchtid satt jag på min balkong och solade halva kroppen (jag har kvällssol på balkongen) och läste en bra Nora Roberts bok. För er som tycker att detta låter helt normalt så låt mig beskriva vad ni missat:

Jag hälsade på min far i mitt barndomshem igår. Jag satte mig i en bekväm solstol i trä (jämfört med pinnstolen på min balkong) som står på en stor gräsmatta (tre kvadratmeters betonggolv) med en massa blommande tulpaner i alla färger runt omkring mig (en vissen blomma i ampeln).

Jag tittar över häcken ut på potatisfältet (Över plåtstaketet på grannens hus).

Jag lyssnar och det ända som bryter tystnaden är fågelsången (inte ens de bästa öronpropparna kan stänga ute skriken från ungarna på gården).

Ovanför mig har jag en underbar blå himmel (betonggolvet på grannens balkong).

På sensommaren går jag till plommonträdet och plockar ett helt gäng plommon som jag smaskar på medan jag sitter i min solstol av trä och läser min bok (Holländska plommon från Ica sittandes på pinnstolen på betongbalkongen).

Det bästa av allt är de ljumma sommarkvällarna jag sitter ute på gräsmattan (innergården) och grillar flintastek på klotgrillen (sojakorv på engångsgrillen) och en kall öl i handen.

Om jag hade haft några hundra tusen på banken och en händig man vid min sida hade jag köpt mig ett hus utan att tänka två gånger…

Dans

Igår var jag på ekebo och dansade (kasedans, bugg och fulla bönder i en härlig blandning). Där var inte så mycket känt folk där men jag hann ändå med att bli rejält svettig. Det fattades personligheter såsom scouten, pizzabagaren och disco (eftersom det inte går att komma ihåg allas namn får man ju hitta på egna), men det var ingen större förlust. Jag var med om något alldeles nytt igår, jag blev behandlad som en gammal sliten LP-skiva! Mitt i buggsnurren blev killen jag dansade med fundersam på vilket håll han skulle snurra mig så halvvägs genom snurren började han dra fram och tillbaka som om han scratchade en LP-skiva, det var nog årets sämsta dans (gissa vad jag kallar honom för?!). ”Mamma” (inte min) var där med sin dotter, intressant som alltid (sarkasm).
Den 20e maj (och så många andra sommartisdagar som det bara är möjligt) bär det av till västerhagen ovanför Halmstad. Där blandas buggen och kasedansen med gammaldans. Kvällen börjar med kurser i både bugg och gammaldans och fortsätter sedan med dans till orkester. Fruktansvärt roligt brukar där vara! Det bästa av allt är att dom inte säljer någon sprit, alla som kommer dit är alltså där för att dansa!

Impulsansökan till högskolan

Jaha, då har man sökt in till högskolan till höstterminen. Det hade jag inte alls tänkt göra. Oj vad jag kommer att få beslutsångest om jag kommer in. Själva pluggandet är jag inte rädd för, de framtida jobbmöjligheterna är jag inte oroad över, att leva på studielån skrämmer mig däremot något fruktansvärt. Hur kan en normal människa utan rika föräldrar leva på 7000! kronor i månaden? Jag får väl börja skrapa trisslotter i sommar och hoppas på högvinst.
Eftersom det är sjuksköterskeprogrammet jag sökt hoppas jag att de kan strejka upp sina löner ordentligt nästa vecka. Jag förstår inte riktigt hur en undersköterska kan ha flera tusen kronor mer i månaden än en sjuksköterska. Lite roligare arbetsuppgifter och framtida utvecklingsmöjligheter kommer det i alla fall att leda till hoppas jag.
Jag har till juli på mig att tänka, vi får väl se om jag kan bestämma mig till dess.

Nybliven laptop ägare!

Jag köpte ny dator i helgen eftersom den gamle valde att gå i pension. Dessa säljare är helt fantastiska. Det tog en kvart att övertala säljaren att jag faktiskt inte ville ha en försäkring för 2000! kronor. Och tänka sig att jag ville ha en dator med bara 1 GB internminne, det är ju faktiskt under den nutida marknadsstandarden, det är minst 2 GB som gäller! Något Office paket fick han inte heller sälja till mig och han fick inte installera min dator i affären för endast 1250 kronor. En liten lättad suck drog han i alla fall när jag sa att jag faktiskt ville köpa Norton. Undrar om de jobbar på ackord eller om det bara är någon intern säljstatistik som gör att de försöker pracka på en allt möjligt? Efter en halvtimme kom jag i alla fall ut ur affären som stolt ägare av en oförsäkrad bärbar dator med för lite internminne och inget Office.

When Hell freezes over! Alternativt: När tentan ska lämnas in!

Det är då jag skaffar blogg! Det sägs att en students hem aldrig är så rent som inför en tenta. Hos mig är frysen full av hembakat bröd och jag har börjat blogga. Tänk vad roligt det är att göra allt annat än det man måste...
Nu är i alla fall min första tenta inlämnad för bedömning och en låång väntan på upp till fyra veckor väntar innan domen faller.
En underbar helg ska det bli, ledig från jobb och inget plugg. Ska kanske äntligen sy upp de där gardinerna som är en och en halv meter för långa…

Män faller inte från skyn, de springer längs 90-vägen!

Jag sitter i min bil bakom stopplinjen i väntan på en lucka i trafiken framför mig när dörren på passargerarsidan rycks upp och vips sitter det en man sidan om mig.

Jag tänker "Jävlar, Nu blir jag rånad!"

Mannen skriker hysteriskt -KÖR!

Jag tittar på alla bilarna som susar förbi på 90-vägen framför mig och tänker jag nog vill leva ett tag till och står kvar bakom linjen.

Den paranoida mannen fortsätter skrika på mig att köra.

Funderar på om jag ska ringa efter hjälp men inser att han sitter på min handväska.

Tjej som jag är börjar jag skrika allt vad jag kan till honom att han ska gå ut ur min bil. Han ger sig till slut och springer iväg.

Till min nästa bildejt vill jag beställa en lite lugnare och trevligare man!

Vad har du för dagistaxa?

Jag har börjat på dagis vid 18 års ålder. Nu är jag 23 år och går på avdelningen med de minsta barnen. Detta dagis kallas vården. Barnen på detta dagis ska ta hand om de äldre barnen som inte längre klarar sig själva i lekrummet men de små dagisbarnen vill hällre bråka med varandra. Mia har större spade än Lisa och Anna bygger bättre sandslott än Frida. Om inte alla tycker samma som Mia blir hon ledsen, beklagar sig för den som råkar sitta i närheten och går ur sandlådan djupt suckande för att beklaga sig för någon av de äldre barnen i lekrummet. När dagisfröken kommer för att prata med barnen ler alla och säger att -vi har så roligt tillsammans, och -vi leker så fint och delar lika på allt. Så fort dagisfröken har vänt ryggen mot dagisbarnen flyger sanden kors och tvärs genom sandlådan. Frida är sur, hon berättar för Lisa att hon minsann också hade kunnat bygga lika stort sandslott som Anna om hon hade haft samma dagistaxa som henne med det beror ju bara på att dagisfröken är knäpp. Än så länge är jag för liten för att förstå, de flesta barnen i sandlådan är ju mer än dubbelt så gamla som jag är och de har gått på dagis mycket längre. Om jag får gå kvar på dagis i några år till kanske jag också får en spade att kasta sand med, men jag hoppas att jag ska få börja i förskolan inom ett par år.