Odiagnostiserad

Nu är jag ute på praktik (2:a veckan av 14) och är på en öppenpsykiatrisk mottagning. Jag kan inte riktigt låta bli att leta diagnoser till mig själv (man blir ju lite hypokondrisk av att plugga sjukdomar). Ännu är jag dock odiagnostiserad - jag har konstaterat att jag i nuläget inte är deprimerad, inte har ADHA eller ADD, inte lider av någon svårare sjuklig ångest samt att jag just nu inte är psykotisk (vad jag själv vet..). Det är ju trevligt!

Nu är det bara hälften kvar av min psykplacering så med lite tur kan jag klara mig genom odiagnosticerad (alternativt diagnosen svår förnekelse?!?).

I veckan har jag även lyckats få fatt i ett par nya egna skidor. Provturen åktes igår, det gick väl sådär. Det började med för mycket fästvalla så jag inte kom någon stans, men eftersom den inte var så professionellt ditsatt slet jag bort den ganska fort vilket resulterade i divärse blåmärken. Något vasalopp har jag alltså inte inplanerat de närmaste 15 åren! Men det är (trots vurporna) roligt att motionsåka lite grann.

...resultat

Ja då var C-uppsattsen godkänd och i stort sett färdig (ska bara skickas runt till massa folk som ska godkänna formellt och stämpla och så vidare), känns mycket skönt att få släppa den nervositeten och samtidigt känna att det resulterade i en produkt som jag är riktigt stolt över.

.

Den där intervjun jag gick på i fredags kändes bra, men jag fick ingen som helst ledtråd från chefen kring hur hon tyckte att det gick, men hon skulle iallafall lämna besked denna veckan.

Men här sitts det inte på latsidan i väntad på besked utan nästa intervju är inbokad till på onsdag. Jag känner mig ganska hoppfull att jag ska ha ett sommarjobb säkrat inom någon månad (hoppas, hoppas, hoppas...!).

.

Det har inte blivit någon skidåkning på länge nu eftersom vädret har fått korkade idéer för sig, men igår åkte jag och R spark på istäckta grusvägar. Det var första gången jag gav mig på detta, riktigt roligt var det, men jag betvivlar på att R vill åka med mig fler gånger eftersom jag inte var så bra på att styra och slängde av honom i en snödriva, två gånger...

Jag försökte skylla på att han inte satt still men jag är inte helt säker på att det är hela sanningen...

Men skrubbsåren till trots hade vi iallafall väldigt roligt!

Recap

Jaha, då kanske ni undrar vad jag har sysslat med sen den 21 november när jag senast skrev ett inlägg här. Svaret stavas C-uppsats - en bergochdalbana av lycka, svorsomar, skratt, fler svordomar och stolthet.

Fem veckors skrivande nästintill dygnet runt lönade sig och gav oss två veckors (mycket behövlig och välförtjänt) semester över julen. På torsdag är det uppsatsseminarium där vi får vår dom, förhoppningsvis en bra sådan (återkommer om detta senare..).

För att ytterligare spä på veckans nervositet har jag en intervju på fredag för att söka sommarjobb som sjuksköterska (japp, jodå, om allt går som jag verkligen hoppas att det ska göra är jag färdigutbildad till sommaren).

Men det var bara en massa skola det, i övrigt då? Jo, över julen har R äntligen fått träffa mig lite utan att jag haft en dator framför näsan (tror han uppskattade den förändringen).

Efersom det, fram till för bara några dagar sedan, legat en halvmeter snö på backen här i norrland har jag har försökt lära mig åka längdskidor, blåmärkena på smalben och knän skvallrar om att det går sådär (fattar varken hur man svänger, bromsar eller stannar...), men det är roligt! Jag har försökt köpa mig ett par egna skidor (för att slippa femdubbla raggsockar för att fylla ut R:s pjäxor), men den tanken har alla andra också haft denna vinter så ännu har jag inte lyckats jaga fatt i några.

Julen spenderades på fyra olika ställen på två dagar vilket var aningens hektiskt men ändå roligt att träffa alla - och såklart få träffa lille Idunn (systerdottern) som snart är fem månader och växer så det knakar.

Nyår firades i Halmstad hos arbetskamrater till R vilket innebar massor av god mat, en del (ehmm) dricka, lite Wii-spelande och en massa skratt.