
Igår morse ringde min far och berättade att det var dax för Vippe att åka till vetrinären och få den sista sprutan. Jag har väntat på att det där samtalet skulle komma, han skulle ju blivit 14 år efter sommaren. Det känns jättesorgligt men det var dax, jag ville inte att han skulle lida. Han blev begraven tilsammans med sin mat (kan kanske tyckas lite underligt för alla som inte visste hur matglad han faktiskt var) så jag vet att han har det bra på färden till vovvehimlen.
4 kommentarer:
Lilla vippe... En stor kram till dig!
Usch, det känns så tomt efter något sånt...
Kram på dig!
Man vet att det är rätt men ont gör det.....
Kram på dig!
Tack tjejer! Kram
Skicka en kommentar