lördag 26 september 2009

Scotts på garvaren i Ljungby

För ovanlighetens skull åkte jag iväg på dans tillsammans med två män (kan inte minnas att jag någonsin varit med om den fördelningen förr) så det var aldrig någon fråga om jag skulle få dansa utan snarare hur mycket.
Det finns dock ett väldigt stort problem med att åka på dans med enbart män (ja, jag tänker klaga trots detta drömscenario!). Män är inte mottagliga för skitsnack! Där var såå många konstiga människor med underligt beteende och ingen att uppleva allt detta med så därför tänker jag dela med mig här:
  • Ett par stora råsa buggandes gungtuttar utan BH.
  • Tre miljoner brudar i kortkort och urringat som stod framför scenen och dreglade, skrek och tafsade sångaren på benen.
  • Tre "män" som stod framme vid scenen och dreglade.
  • Den största bilringen jag någonsin sett; mullig tjej + väldigt tighta lågt skurna jeans + väldigt hårt sittande skärp under tuttarna = jättemage (troligtvis inte gravid eftersom hon hade cidern i högsta hugg konstant...).
  • Två tjejer som satt sidan om scenen och vinkade på bandet hoppandes på att få följa med någon hem.
  • Försäljning av stringtrosor med bandets logga på som var slutsålda efter pausen (nej, jag köpte inga sådana).
  • En väldigt full tjej på damtoaletten som trodde att hon hittat sin sedan länge försvunna tvilling när hon stod framför spegeln.

Men kvällens konstigaste stod inga skrikande 16-åringar för utan en underlig man som ville bjuda upp mig. -Jag tackade vänligt men bestämt nej (fyra gånger). Då övergick han till att bjuda upp mig på engelska. -Jag tackade vänligt men bestämt "no" (tre gånger). -När mannen började bli närgången föste jag bort honom och ställde mig med ryggen mot honom och började prata med min förre danspartner som stod sidanom mig. - Och då, hör och häpna, började den konstiga mannen fråga min danspartner om jag pratade svenska, han förklarade att han ville dansa med mig och förväntade sig att min danspartner skulle säga åt mig att dansa med honom och att jag skulle lyda. -Välkommen till 1800-talet! -Vi gick tillslut därifrån vilket var ända sättet att bli av med honom...

Trots alla konstigheter var det en kul kväll med mycket dans och trvligt sällskap och nu när jag har fått skvallra av mig lättade tyngden från mina axlar och upplevelsen scotts blev komplett.

1 kommentar:

Elisabeth sa...

Kul! Jag kan se det framför mig. Nästa gång kan jag hänga med och snacka skit och dansa lite om man hinner det :-)